'cause you've got the soul of the sun

Din personlighetstyp:

Tystlåtna, idealistiska tänkare. Vill tjäna mänskligheten. Strävar efter att leva upp till sina värderingar, som tenderar att vara omfattande och väl genomtänkta. Extremt lojala. Flexibla och avslappnade så länge de inte upplever att någon av deras grundläggande värderingar hotas. Oftast begåvade skribenter. Kvicktänkta, med förmåga att se nya möjligheter. Vill förstå och hjälpa andra.

Kärriärer som skulle kunna passa dig:

Skribenter, artister, personalvetare, socialarbetare, svensklärare, bildlärare, förskole- och dagispersonal, präster, psykologer, forskare, fritidspolitiker, redaktörer, SYO-konsulenter, journalister, religionslärare.

Gör testet på: http://se.41q.com/

Okej, let's write a little about Bosnia :)
Det var en mycket trevlig resa, som jag säkert tror alla har förstått att jag tycker. Först när vi kom dit fick vi dock, som då var, ett väldigt tråkigt och omtumlande besked.. Ett av barnen hade typ 40 graders feber så vi kunde inte sova där. Poffpoff och vi fick försöka fixa något annat ställe att sova på. Först åkte vi till ett hotell, men där var det strejk, mysko.. Men dejan ringde lite släkt till honom som bodde i staden och vi fick sova där, ih, snällisar! :) Jag tror aldrig jag har känt mig så välkommen hos någon som jag kände där, om jag ska vara ärlig. Det är helt sjukt hur gästvänliga dom är. Dom bara ger och ger och ger, men förväntar sig ingenting alls tillbaka, förutom att vi ska vara trevliga mot dom.
Första kvällen var galen. Vi var sjukt trötta, vi filmade massa och marcus och dejan drack typ 7 slivovitsa, vilket är en bosnisk spritdryck eller nåt. Starkt är det iaf! wowo.
Hela tiden vi var där trivdes jag mycket bra! Visst längtade jag hem ibland, men faktiskt inte alls så ofta som jag trodde att jag skulle göra. Tack vare fina människor.
Vi var ju såklart på barnhemmet också! Det var ju därför vi skulle dit i första hand liksom, så såklart vi var där! Och dom var så glada! Det gjorde mig så glad och lycklig att se dom, att dom inte var helt nedbrutna och i kaos. Maliss, som var föreståndarinna och ägde barnhemmet, berättade att varje barn såklart har varit med om massa hemskt, och det tar tid att bygga upp dom igen. Men hon hade lyckats bra med dom som var där nu. Hon var en så fin människa, en så fin förebild :) Fler borde vara som henne. Vi lämnade ju våra saker som vi hade samlat in och dom var så tacksamma och blev jätteglada :) Sen köpte vi en mikro och en fritös, som dom hade haft som en dröm att ha, för pengarna som var över från resan. Åh, va glada dom blev. :* puss på dom. Jag känner att man kanske har hjälpt till lite på vägen iaf. Hon berättade att det är sånahär saker som gör att hon kan ha barnhemmet, för hon får ju ingen statlig hjälp eller nåt. Utan allt kommer från människor som skänker och hjälper till. Fint barnhem iaf! :)

Sen har jag ju då träffat Drazen. För alla som inte vet, och för alla som undrar (Jessie) så är han Dejans kusin. Han bor på landet, utanför Doboj, i Bosnien. Vi hade det mysigt och jag saknar honom. Jag hade från början tänkt att det skulle vara en liten semesterflirt och liksom en kul grej. Men åhå så söt han är och jag kan liksom inte sluta tänka på honom, så.. jag vet inte vad jag ska göra :) Busringningar och sms är den enda kontakt vi har ju, jobbigt. Och med tanke på att han inte kan varken engelska eller svenska, och jag inte kan någon serbokroatiska, så är kommuntikationen ganska svår. Det funkar när vi ses, det gör den faktiskt. Jaja, vi får se vad som händer :) Jag kommer iaf aldrig glömma honom, och alla fina stunder med honom! För mysig, det är han!

Detta var en så fin och minnesvärd resa! Både på gott och ont. Jag fick se hur det var, och framför allt hur människorna är! Folk som har fördomar och rasistiska tankar borde verkligen åka och titta hur det är i deras hemland. Det skulle göra gott!

Puss till alla!
Och tack KING BOSSE, Borka, Darko, Maja, Miljana, Mirko, Svetlana, Maliss, barnen, farfar och hela Dejans släkt, och DRAZEN <3, för en såååå underbar resa! Jag kommer aldrig glömma er.
Och Dejan och Marcus såklart <3 Tack för att ni gjorde den så minnesvärd, trots alla sextrakaserier jag har fått stå ut med under hela tiden. You know i want you :* hehe.
PUSS <3
kärlek